Och när paniken bryter ut, ler du svagt och viskar till mig: du, är värd att dö för

Så är årets sista dag här, och jag har lovat er att skriva om det bästa under 2016. Men jag tror att ni redan vet. För mig så har de bästa stunderna under 2016 varit de som jag delat med Kevin. En del, kanske mer minnesvärda än andra. Den människa som jag älskar mest av allt här i världen och som jag inte kan tänka mig att leva utan. Och att ha någon som känner exakt samma sak för mig, det är fantastiskt. Jag tänker låta bilden tala för sig själv, inget långt inlägg om detaljer, utan bilden får helt enkelt tala för sig själv. Men det här är det bästa som hänt under 2016.
 
 
 
 
Vardag | | 5 kommentarer |
Upp