Jag återvänder aldrig

Valet att flytta ner till Örebro istället för att resa är bland de bästa beslut jag någonsin tagit, det kan jag säga med säkerhet nu. Ni som fortfarande följer mig, ni som varit med från början, ni vet hur allt varit uppochner i mitt liv de senaste åren. Gymnasietiden är och förblir en av de bästa minnena någonsin, mina vänner, alla fester alla skratt, alla svek, all besvikelse. Det har format mig, men det var inte jag. Jag tappade bort mig, någonstans på vägen mot vuxenlivet tappade jag greppet om mig själv. Kanske kan ses som klyschigt att säga att man hittade sig själv när man flyttade, men jag tror faktiskt att det är så. Jag är den jag vill vara nu, jag vet det med säkerhet. Mitt liv är här, Mora med alla minnen ligger bakom mig och jag har inga planer på att återvända till det. 
 
Mitt liv här har sina komplikationer det med, men det är nära till perfektion ändå. Jag är så lycklig här. Jag har hitatt tillbaka till mig själv och jag kan äntligen vara den jag vill vara, den jag egentligen är. Mina vänner, mina fina tjejkompisar, Linnéa, Lina och Dzejna. Jag tycker om er så mycket och Rättsvetenskap skulle inte vara samma sak utan er, ni gör min studietid och min vardag så mycket bättre. För att inte nämna Kevin. Av allt det som hänt mig i mitt liv så tillhör du bland det bästa. Plötsligt var du bara där och jag kan inte beskriva hur lycklig jag är över att jag funnit dig. Men du vet, du vet hur jag känner. Tiden slutar att existera med dig och världen försvinner så fort du möter min blick. 
 
Men igår när Mora återigen påminde mig om att det faktiskt existerar så kunde jag inte låta bli att bry mig. Mora med alla sina problem, problem som aldrig någonsin kommer att bli lösta. Problem som påminner mig om att jag faktiskt är sårbar jag med. Jag känner mig hjälplös, för jag vet att det inte är min strid att ta, jag kan inte göra något utan jag måste stå vid sidan om och titta på den här gången. Så återigen, jag är ledsen, men jag kommer inte återvända. Jag måste fortsätta mitt liv här, det är min tur att vara lycklig nu.
Vardag | | Kommentera |

Finally see what it means to be living

Hej på er! Veckan har bara rusat förbi och jag kanske inte har varit den mest aktiva här, men det börjar gå mot förbättring i alla fall. Igår så hade jag seminarium, käkade middag på Enelly's med Kevin och hängde i Kumla innan vi begav oss tillbaka till Örebro. Idag så har jag hunnit med att plocka unda och städa lite i lägenheten, pluggat och snart ska jag kila iväg till gymmet hade jag tänkt. Mer än på tiden att jag släpar mig dit, var ett bra tag sen sist nu hehe.. Oh well, mitt PM är i alla fall helt klart nu så jag kan äntligen andas ut. När jag väl att det jag ska lämna in har relativt stor betydelse så har jag väldigt svårt att fokusera på annat än det. Men nu är det över, finally!!! Så imorgon är det bara tll att lämna in det sen blir med lunch with my ladies på Paolo's och senare så kommer Kevin. Halloween i helgen också ju, TAGGAAA.
 
Ha det!
 
 
 
Vardag | | Kommentera |

I'd walk to you if I had no other way

Godmorgon babes! Känns som att det var evigheter sen jag gjorde ett inlägg på morgonen. En av många fördelar på universitetet är att tidiga mornar är sällsynta, tack gode gud. Oh well, har precis käkat frukost och planerar nu att försöka skriva på mitt PM innan jag beger mig bort till Uni för föreläsning mellan 10 och 12. Resten av dagen så kommer jag, oväntat nog, sitta på Uni och skriva mitt PM. Pray for me people, det börjar närma sig 4 sidor nu.
 
Oh well, hoppas ni alla får en bra tisdag, ha det!

 
Vardag | | Kommentera |
Upp